Skratt...i lördags var det väldigt nära att jag for i backen ska jag säga.

 Jag och Lotta var ute på en liten ridtur med Nicki och Lilleman. Lillemannen har tyvärr haft några tappskor de sista veckorna så han hade inte gått på ett tag, så vi började lite försiktigt och gick i skogen.

Lilleman kändes väl rätt avspänd så när vi kom ut på grusvägen (Dunevallen) så började vi trava. Allt var frid och fröjd men grusvägen tog slut och vi red in på gräsvägen bakom församlingshemmet. Där var vägen bitvis så bra att vi travade små sträckor - då menar jag små sträckor typ 20-80 m. Jag tänkte att ska det nu vara någon mening så får ju Nicki jobba lite...hm. Sagt och gjort, jag pressade på henne lite och hon fick jobba lite långsammare men ändå hålla kvar takten. Nicki tyckte det var lite jobbigt men samtidigt blev hon ju uppladdad som en fjäder! Jag som inte tänker längre än näsan räcker...fortsatte att pressa på lite till. Tänkte: Kan hon testa mej så kan jag testa henne!

Skratt...när gräsvägen slutar med ett parti björksly som man ska ta sej igenom så gjorde jag som jag brukar...d v s saktade av och släppte ut på tyglarna. Men Nicki var fortfarande jätteuppladdad!! Jag skrattade gott och sa till Lotta hur det hade känts och att Nicki nu tänkte att nu ska du få din kärring! Skratta bäst som skrattar sist!! Hon taktade genom slyn och nästan studsade fram och jag släppte efter lite på tyglarna för jag tänkte att då lugnar hon sej...men icke sa Nicki!! (När man kommit genom björkslyet så kommer ett litet litet dike och sedan ut på ett litet gärde.) Ja ni kan nog nästan gissa vad som hände!

Fjärdern exploderade!!

Hon skuttade över diket och fortsatte skutta ett par gånger, vilket hon aldrig gjort med mej tidigare. Men jag lyckades fånga upp tyglarna och fick morrat lite och då slutade hon såpass att jag återfick kontroll och balans. Sedan smög vi ut på vägen! Kan säga att hade vi sagt eller gjort minsta lilla så hade båda hästarna brallat järnet.

När vi sedan kom ut på vägen igen så hade Nicki naturligtvis trampat av sej en framsko. Det var bara att sitta av, gå tillbaka ut på gärdet och leta. Vi hittade den rätt snart nere i ett djupt spår där det satt fast fint i leran. Sedan fick matte gå hem. Ha, där fick Du kärring!!

Men sedan slog faktiskt samma Matte på tappskon alldeles själv!!! Stolt som en...ja jag vet inte vad! Kändes så jäkla skönt att man fixade det och slapp ringa Hovis och låta Nicki stå inne helt i kanske ett par dagar. Hon fixar inte alls att gå utan sko!

 

Lena

1 december 2008 10:55

Kom gärna med fler sådana här historier så är jag snart lika rädd för hästarna som förut... Hm. Skojade bara, tur att det gick bra. Kram

http://klingemaden.bloggagratis.se

 

Jane

1 december 2008 14:00

Klart det gick bra! Det var ju Nicki jag satt på! Hon är faktiskt en klippa! Claes red på henne i lördags... Det var typ "Upp till Bevis". Gick hur bra som helst!

http://www.larzon.bloggagratis.se

 

SC

5 december 2008 17:13

Nja att det gick hur bra som helst behöver inte bero på Nicki, det kan även bero på att den lätt påstrukna stallchefen till slut visade drängarna att han visst kan rida.sen att Nicki troligen var chockad över tilltaget
är en annan historia. lev väl SC

 

Jane

5 december 2008 17:26

Nog var hon i chock alltid!! Skratt...säg som det är: Du kunde inte med att säga nej ju...skratt. Du hade garanterat sluppit rida om Du sagt nej...men Du hade fått höra det sen!! Vi var nog lite chockade allihop...
Jobba lugnt!

http://www.larzon.bloggagratis.se

 

SC

8 december 2008 14:57

Nu drar det ihop sig till den stora bock dagen, och då menar jag inte Nicki som bockar utan tillverkning av Julbockar.
Chefen fixar material&glögg o drängarna bygger.. Sen undrar vi alla hur det gick i 70 hoppningen oxå....

 

Jane

8 december 2008 15:40

Skratt...stora bockdagen!! Ja det var tur att Du inte menade Nicki! Då hade SC fått rida istället!! Julbockstillverkning låter jättetrevligt!!

Jag berättade ju hur det gick i 70 cm klassen! Men är det bilder/klipp Du syftar på så var det nog så att kameran tyckte det tog lite lång tid...hm, kan säga att det blev lite tidsfel...ungefär.
Vi kan reda ut det mer på fredag...skratt

http://www.larzon.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kentaur Hellas hoppsadel   17,5 tum i sitsen och storlek 2 på bommen. Motsvarar normal. I mycket fint skick då den inte är mycket använd.   Fler bilder kan naturligtvis mailas!!   Priset kan diskuteras och ev frakt tillkommer.   Hör...

Den fullständigt springer iväg! Ja det var ju tidigt i somras som jag skrev något här senast. Får nog säga att jag tror Facebook lite har tagit över lite av bloggens syften...Men ska se om jag kan ta till denna blogg igen.   Problemet kan ju vara...

Hej! Det var verkligen länge sedan jag var inne här och skrev. Hemsidan och Facebook har nästan ersatt denna bloggen. Men jag ska ge den en chans till! Blir så inspirerad av en gammal väns blogg, Beas blogg! Hon skriver så fantastiskt underhållande...